Jag behöver hjälp!

Nu vänder jag mig till de av mina läsare som känner till mina målningar. Tänk er en utställning med mina bilder: vilket urval skulle ni göra och kan ni komma på något som skulle kunna passa som titel? Jag ska naturligtvis sy ihop det hela själv på nåt sätt men jag behöver nån tanke som inte kommer från mitt eget huvud just nu...

Ikväll kommer ett nytt efterlängtat avsnitt av Mad men. Måste bara uppmana alla som inte sett serien om Don Draper och hans vänner att ta sig i kragen och göra nåt åt saken. Ni kommer inte att ångra er!

Hittills idag har jag mest bakat. Ikväll ska jag gå på en info som skatteverket ger om att starta eget... Blir intressant!
Don Draper
Don D i kontorslandskapet där han jobbar.

Vackert:



Pentiks fat i vackra färger och mönster. Och snygga glas mm.

Nej, vi kanske inte behöver mer uppmaningar att handla saker, men just idag och i denna snöstorm så vill jag ge er lite vackra saker att se på! Allt nedan är från Indiska.

TekannaTop SHWETARose cushionMagnolia cup w saucer



Snöoväder

En liten vända ut i hemskvädret har det blivit hittills idag, och det till nystartade Musikomat i järnvägsstationen här i Luleå. Där bjöds en oerhört prisvärd lunch, i en riktigt mystjusig lokal! Kolla på hemsidan så får ni se menyn: http://www.musikomat.se/ Rekommenderas verkligen!



Men kära hjärtanes!

Jag har tänkt på det faktum att jag inte bloggat på länge ganska länge, men det känns som att jag varit upptagen med annat. Helt enkelt.

Igårkväll var första gången på Jattes kurs i år. När jag gick och la mig efteråt såg jag syner innanför ögonlocken. I det som skulle föreställa mina tankar fanns bara bilder och färger. Men så har jag målat ganska mycket på sistone. Nån timme per dag i alla fall. Att ha en utställning runt hörnet funkar tydligen bra om man vill komma igång!

Kom på en annan sak också: att jag måste visa mer favoritkonstnärer för er! Nu är det måleri som gäller för hela slanten, varsågoda, underbara Tamara de Lempicka:



Adam et Eve (1932)
Jag såg faktiskt en utställning med många av Tamaras mest kända i London 2004. Eller var det 2003? Hmm... 


På väg mot sushimiddag...

...men en liten rad hinner jag skriva. Hittade en bild på rasen flatcoated retriever, som jag vill visa för er. Jag råkar känna en liten pojke som behöver nytt hem, och han skulle så gärna få bo här för min del...men man bör nog vara överens om ett sånt beslut när man är sambosar och överens om att bli hundägare är vi inte på Kungsgatan. Alla som vill påverka Stigge i den rätta riktningen är välkomna att göra ett försök!



Annars händer det en massa positiva saker just nu! Dels har jag fått en kontakt som jag bollar starta-eget-idéer med på entreprenörcentrum, vilket känns jättespännande! Dels fick jag igår besked att jag kan få ställa ut på ett galleri i Umeå samma helg som jag är nere och har mitt 30-årskalas!! Allt känns oerhört stimulerande och nu får jag jobba med kniven på strupen för att få ihop detta samtidigt som jag ska söka jobb, träffa min jobbcoach, gå till min sjukgymnast och allt annat som måste göras... Men jag känner mest postitiv stress och vet att det kommer att gå bra i slutändan!


Äppel päppel piron paron

Redan onsdag! Veckan flyger visst sin väg. Jag känner mig inte produktiv riktigt, men väldigt inspirerad. Akvarellerna har åkt fram flera dagar i rad. Visserligen bara korta intensiva stunder, men det räcker. Nya bilder växer fram...

Och idéerna kring framtiden flyger omkring ganska vilt. Nu ska jag ta reda på mer om hur det fungerar att starta eget genom entreprenörscentrum och allt som finns. Egentligen är det fantastiskt: hjälpaktörerna står i rad och vill erbjuda tjänster. Kostnadsfritt. Så det är väl bara att ta med sig drömmarna och knalla dit tänker jag.

Annars väntar även sjukgymnastik denna vecka. Får väl se vad karl säger, men själv tycker jag att det går upp och ner med humöret. När jag är glad tänker jag att nu ska jag träna och ligga i så är det snart över och när jag är nere tänker jag att den här skiten tar aldrig slut vad jag än gör, så det är inte lönt...

Nu ska vi se vad tv-apparaten har att erbjuda. Efter fläsklägg med rotmos samt äppelpaj håller vi oss mätta ett tag till...och kan soffa ihop ordentligt.

Nu jävlar!



Kära vänner!

Känner ni inte att våren kommer långsamt smygande? För mig blixtrar det förbi vårvintersolar, framtinad mark som luktar gammal och ny samtidigt, tussilagos i huvet mest hela tiden. Jag känner saltlukten från ett varmt hav och drömmer om tunna sommarkläder. Det får snöa utanför bäst det vill, det bekommer mig inte det minsta. Allt har ett slut, så även denna vinter.

Till er som uttryck intresse för vad jag ska bli när jag blir stor, eller jobba med härnäst, eller vad jag drömmer om att göra tänker jag berätta följande: jag känner dofterna av det också! Det som länge legat i bakhuvudet börjar leta sig fram, kravla sig ur sitt trånga ide... 2010 blir året då jag åtminstone tänker försöka. Om än på stundtals darriga bambiben. Wish me luck!

arbetsvecka, perspektiv och att hitta mening i elände

Snart börjar arbetsveckan igen. När man inte har jobb är måndagen nästan värre än om man ska till ett arbete - för man vet inte riktigt vad som väntar och ska det hända nåt vettigt är det helt ens eget ansvar att se till att det så blir. Plus lite tur förstås. Men jag har fått pepp från mina nära och ska kasta mig ut i mera arbetssökeri trots att det stundtals skrämmer skiten ur mig.

Annars tänker jag på Haiti. Och får perspektiv på mina egna små problem. En positiv vinkel på detta är att människor från hela världen faktiskt vill hjälpa medmänniskor som de aldrig träffat när olyckan slår till. Förut fick jag ångest över katastrofer som dessa, men nu känner jag mig lugnare. För vad hjälper det om jag gråter?

Jag håller inte (längre) med folk som säger att "ingen bryr sig" eller att folk är snåla. Jag vet att många hävdar att deras förtroende för hjälporganisationer är urholkat och med detta som argument avstår från att skänka pengar i den form som vi nu uppmanas till. Personligen tycker jag att det är synd, och kanske lite av en dålig ursäkt. Men jag tror inte för den skull att jag är bättre för att jag väljer att ge 50, 100 eller 1000 spänn till röda korset - jag och andra som mig kan lika lätt beskyllas för att köpa oss fria. Tänk såhär i stället: Det finns otaliga sätt som vi kan hjälpa varandra på här i världen, och de allra flesta ägnar sig åt det i någon form. Att fokusera på detta känns mer meningsfullt. 

PS. Josse, ditt minne från Bryggargatan fick mig att skratta högt. Jukka hade en riktigt skräpig tv och video som inte alltid ville funka. Tusan vad länge sen det var det där 1997...


Heat

Heat.jpg

Inatt tänkte jag för mig själv att världen kan delas in i folk som älskar filmen Heat och de som inte gillar den. Sambon som varit igång från tidig morgon till sen kväll stupade i säng klockan tio, stackarn, men jag bestämde mig för att se om en av mina favoritfilmer och kanske De Niros sista stora insats på film: HEAT. Hans prestation är lysande i en för övrigt underbar film, och fastän allt pekar mot det slut som kommer hoppas man på något annat. Jag övervägde att stänga av när han kommer från hotellet och går mot bilen och han och Eady tittar på varandra... Varför ska den där jäveln Pacino komma springande just då, man vill liksom bara fälla krokben för karleländet!

Nu ska jag pyssla vidare med lite smått och gott. Gå ut en sväng i solen till att börja med.

Kalix

Vi (Stigge, Malin, Svea och jag) har vart i KALIX idag. Tycker det är så snyggt ord! Stigge är made in Kalix eller i alla fall född och uppvuxen därikring. Idag hängde vi med moder Margit och gick på stans bästa café, Lyktan (fast Myggan är praktiskt taget lika bra), samt returmarknaden. Mycket fynd fanns där inte vid första anblick, men jag och Malin lyckades ändå hitta oss lite smått och gott...

Själv bodde jag faktiskt i Kalix med min kära familj en eländig liten sommar när pappa just var färdig läkare. Resten av oss, som då var jag, mamma, Emma och Matti satt i en tom lägenhet eller lekte på gården utanför. Vad jag minns alltså. Tydligen var vi sällsynt sjuka just den där sommaren också. Kort sagt en eländig sommar. Fast inget ont om Kalix, det är en finfin liten stad.



Skrev jag att jag målar igen? Ahhh, det kommer bli så bra!


Bäck in business!

En svacka har hindrat mig från att skriva några dar nu. Idag är det bättre, det blev det förresten redan igår kväll när vi gick och såg Sherlock! Underhållande, fina miljöer, bra Sherlockskildring. Sen tillför inte actionscenerna mig särskilt mycket bortsett från man-mot-man-fajten. Tror jag måste gå och se boxning på riktigt nån gång, för det är något med det där...

Klicka för att se större bild

Funderar på att skaffa en canon eos 450d. Vad tror ni? Ingen av de senaste modellerna, men good enough tänker jag. Och inte så vansinnigt dyr. Jag är ju inte så intresserad av nåt annat än att ta bra bilder, och vet ju redan sen tidigare att det är fotografen som är den avgörande faktorn... Fast kanske borde jag ta motsvarande Nikon istället bara för att se vad alla nikonfans snackar om? Om nån har några invändningar, speak now!

Idag åker vi en sväng till Kalix! Om jag packar träningsväskan direkt hinner jag träna en vända innan... Sen ser jag fram emot På spåret ikväll, även om jag som vanligt bara kan nån enstaka fråga. Trevlig helg alla!  

PS. Mad men säsong 3 på 9:an torsdagskvällarna! I love it!


Tisdagstrudelutt



Tisdag och veckan är igång. Sökt jobb, bakat bullar, promenerat i vackert väder. Tänkt en massa. Ibland är det ändå skönt att livet stannar upp lite, så att man hänger med. Jag är inte en tempomänniska innerst inne. Okej på träningen möjligtvis, men jag vet inte om jag skulle klara av att leva om jag inte fick vila tankarna kring en varm tekopp, lägga mig i soffan och göra absolut ingenting en stund, umgås med böcker emellanåt. 

Vad jag försöker säga är att delar att mitt liv måste få vara inåtvända, stillsamma, meditativa. I övrigt får det gärna hända grejer och vara full rulle. Bara jag har tillgång till en pausknapp... Nu känns det som att jag får extra mycket vila förstås eftersom jag inte sliter i timmar ute i trappuppgångar någonstans som jag är van att göra. Och denna extravila värdesätter jag högt, även om jag naturligtvis önskar finna en ny inkomstkälla/sysselsättning så snabbt som möjligt.

Under dagen har träningsvärken i höfter och armar växt till sig efter vansinniga crossträningen igår. Nej, jag har inte kört nån slags motorcykel, det är en ny form av cirkelträningspass utan vilopauser... Känner mig lite osäker på riktigt hur ont jag får ha i eländesdelarna mina. Efter träning känns det ju bra att det känns, om man säger så. Men jag tror kanske jag ska hålla mig från löpningen iaf för mina stackars höfters skull. Måste komma igång med att stretcha ordentligt dagligen också oavsett vad jag ägnat mig åt, för det här blir jag visst inte av med i första taget. Kanske bra om jag fortsätter besöka sjukgymnasten min tills jag är i ordning? 

Längtar till skogen och skidspåren.


Nu ni!

Vecka två har börjat och jag känner mig redo för allt. Efter en välbehövd weekend i Umeå är jag laddad och inspirerad. Höjdpunkterna har varit:

*klätterväggen med Sigge
*familjelunch på Ghandi
*Myskväll med Sara och de små liven
*Galleribesök på Nastjas utställning på härliga Skorpinjon http://www.skorpinjon.se/main.html
*Fortsatt myslördag med Sara
*Slapp lördagskväll med brorsan, Sara, Jukka och Hjördis
*Elegant söndagsfrukost hos Mari-Therese

Idéer har planterats för framtida utställningar, möjliga karriärvägar och somligas 30-årskalas. Helnöjd känner jag mig! Sen är det förstås alltid trevligt att komma hem och känna sig efterlängtad av min älskling! Han kan skådas nedan med Svea i famnen, från när vi var ute i Sinken för ett tag sen.


My hometown

Hej mina kära!
Man ska aldrig bygga upp torn av förväntningar inför saker. Aldrig nånsin. Eftersom man så lätt blir besviken. Så kändes det lite igår till att börja med när jag gick en runda på stan. Antingen var det fel på mig eller på Umeå, men det slog inga gnistror precis...allt kändes snarare lite väl bekant och ganska tråkigt. Efter en dryg timme var jag säker på min sak: att jag aldrig aldrig aldrig kan flytta tillbaka till denna stad!

Men dagen tog sig, som tur var. Fast först måste jag ändå säga att jag började dagen tappert med en halvtimmes löparrunda om man kan kalla det så, i "hemmagymmet" här. Efter en trist promenad runt diverse affärer, där det enda som fick upp pulsen på mig var fantastiska Tehörnan, gick jag till mötesplatsen för lunchen: Ghandi. 

I gott sällskap av mamma, Micke, Sara, Lisbeth och Anders intogs god indisk buffélunch. Så god att jag tog ett snack med herrn som såg ut att styra stället, för att höra om man kunde boka in restaurangen för ett större sällskap. Preliminärt ska det firas en viss persons 30-årsdag där...

Oj, nu är jag sen inför dagens aktiviteter redan! Så jag hinner inte skriva om min myskväll med Sara och de små. Hoppas alla har det gott! 

Kjolen och kylan


Kjolen, Emma! Från Monki. För 100 spänn på rean. Hur snygg som helst!

Nä, nu drar jag till staden med norrlands skitigaste luft! När jag kommer hem på söndag tänkte jag förbereda mig för en hård vecka med jobbansökningar och svettiga gympass. Jag tjuvstartade med det senare igår och ska upp på en klättervägg i Ume ikväll...vi får väl se hur det slutar...

Här i Luleå är det nu närmare -30...så jag vet inte när jag ska få åka skidor utan att behöva klä mig som en skoterförare... Men jag känner redan att vårvintern är på väg, så det finns hopp!!

Klä er nu ordentligt kära vänner! Vi hörs!

Sherlock och rekommendationsångest


Vi har just fått kaffe av Thomas och även om jag tvivlar på att han läser min blogg, så tror jag att Malin kommer att visa denna bild till honom. Fast han lät rätt intresserad av att se en Sherlockfilm redan innan. Jag och Stigge ska gå och se den i alla fall inom en snart framtid, för det är precis en sån film man vill prassla i popcornlådan till i denna januarikyla. Är det inte fler än mig som är sugna på att beskåda detta eventuella mästerverk?!

Sen måste jag få beklaga mig över det faktum att en arbetssökande förväntas ha rekommendationer. Visst, det är helt logiskt, men jag får ändå lätt ångest över att måste fråga folk om det. Det strider liksom mot min inre jantelag att kräva hyllningsbrev till mig själv av folk som haft mig som undersåtar... Ge mig tips på hur man ska tänka kring detta, tack!

Slutligen måste Mirja avtackas som sjöng så vackert idag på sin konsert. Tack för sången Mirja! 

Ode till Umeå

Här på Kungsgatan är precis frukosten intagen. Vi är seeega idag. Fast med förkylningen borta och min stundtals mycket ömmande rygg, borde jag ta tag i min julförslöade kropp och gå till gymmet. Nu. Hm...ska fundera på saken i alla fall...

Snart susar jag ner mot varmare breddgrader, tropikernas tropik: UMEÅ. Längtar efter goda vänners sällskap, familjen och vissa favoriter på stan som konstnärsshopen, Kii, Backmans och NK. Och Hströms!!! *suck* Samtliga dessa ställen borde skaffa filialer i Luleå, för här fattas lite av det där. Ställen med själ.



Säg gärna emot mig kära lulebor, för jag behöver väcka romansen med den här stan till liv igen... Jag vet att jag kommer vara såld framåt vårvintern, när isaktiviteterna är i full gång och solen aldrig slutar lysa, men just precis nu känner jag inte så mycket alls för denna blåsiga kallhåla.   

Rapport från rymden


Kära bloggen!

Jag har en känsla av viktlöshet just nu och har därför inte kunnat skriva. Overkligt är vad det är att vakna en dag och inte (behöva) göra samma sak som man brukar. Att tvätta postkläderna fast man lika gärna hade kunnat slänga dom. Bara en sån sak.

Efter ett par timmar på arbetsförmedlingen (jag skojar INTE) igår insåg jag att första fasen för mig nu kommer att vara dränkt i papper som ska skickas och beställas hit och dit. Administration helt enkelt. Antar att det håller en hel hög med människor sysselsatta, så jag ska inte klaga. A-kassemänniskor och arbetsförmedlare och allt vad det är.

Det positiva, för man kan ju inte ge upp första dan!, var att människorna där trots allt var väldigt mänskliga. Så om det skulle vara så tråkigt att jag inte fixar ett jobb ganska snart på egen hand, finns det massor av alternativa lösningar. Och jag gillar att ha alternativ.

När Stig kom hem igår väntade en ovanligt god äppelkaka på honom. Till middag gick jag och Mirja på Sushibaren. Dels ville jag nog fira lite och dels vill jag som alltid hinna få mig en dos av min favoritsopran, för visst är det det du är Mirja? Imorgon kan hon avlyssnas i Örnnäsets kyrka klockan 16 för er som är intresserade!



Ge mig lite Frankrike!

Idag har jag ett stort sug efter franskhet! Det började med att jag gick en runda på stan för att se mig om efter porslin. Vilket jag gjorde efter kärt besök av lilla Sveagumman. (Kom gärna varje dag en stund, så slipper jag skaffa egen hund!! Du är så mysig!) Hursomhelst: Jag blir less ibland på allt omaka som trängs i våra köksskåp och börjar längta efter att köpa en enhetlig servis. Nåja, titta och drömma lite om serviser i alla fall - det är ju inget som nånsin känns särskilt långt upp på prioriteringslistan. Pentik, Önska och Åhléns kollade jag på - mer finns inte i Luleå vad jag vet. Efter detta intogs fika på Åhléns med Stig och jag kom på mig själv med att drömma om dukade sommarbord utomhus, i fransk lantlig stil. Äta och dricka i goda vänners sällskap. I timmar. På tjusigt porslin förstås...

Martin som kommenterat på mitt förra inslag kan ha rätt - ska man vara miljövänlig, ska man framför allt dra ner på konsumtionen. Fast då gällde det bomullstillverkning, för porslinsproduktion vet jag inte mycket om. Dessutom tror jag på att vi ska hjälpas åt och shoppa oss ur krisen! Samt stödja miljövänlig produktion av...det mesta.

Franskhet var det... Vi såg just en film som heter Jag har älskat dig så länge på svenska. Très bien! Man fick gråta en tår och annars mest bara njuta av en vacker, välgjord, lågtempofilm. Bara att se på Kristin Scott Thomas ansikte räcker nästan. Och som alltid med franska filmer är allt snyggt: klassiskt snygga kläder, rustik romantisk inredning och hemtextil... Kan inte La redoutes sommarkatalog komma också, please?! I väntan på min efterlängtade Parisresa alltså...


Kristin Scott Thomas levererar som vanligt

Årets första dag...

...har än så länge inte resulterat i några nya jobb. Hela Sverige har ju en tendens att slumra under första januari, vilket vi noterade förra året då vi med celebert besök försökte hitta oss en öppen restaurang. Vi hittade en. EN. 

En sak har jag konstaterat idag efter idogt katalogläsande och det är hur långsamt det går för eko-trenden i klädindustrin om man ska döma av våra stora kedjor på gamla postorder-/nya nät-handeln. Ellos har inte ett ynka plagg som jag kan hitta i katalogen. Inte för att jag normalt handlar från dom, men (jag "läser" katalogen och) detta får mig att vilja uppmana till bojkott! Notera att jag inte kan garantera att detta stämmer helt och hållet, men i H&M:s katalog är kläderna i ekologisk bomull betydligt lättare att hitta: dels är dom fler än jag trodde och dels tydligt märkta. Sånt uppskattas!

Även om det finns mindre eldsjälsföretag som gör nästintill helt gröna och rättvisemärkta (och dyra) kläder, så tycker jag att det är viktigt med de stora märkenas insats och engagemang. Det är verkligen hög tid att det händer lite på detta eftersatta område, så tänk på detta gott folk när ni konsumerar! Ingen kan väl längre påstå att man inte vet att klädindustrin är rejäla miljöbovar och sysselsätter många underbetalda människor? 

Tips till er som inte tänkt i dessa banor är att ta för vana att fråga i butiker om de har nån ekologisk eller rättvisemärkt kollektion. Fråga och var besvärliga kunder! Tyvärr kommer svaret ofta vara nej, men skam den som ger sig. Ett annat tips är att kolla efter underkläder/mjukiskläder, dessa finns i ekologiskt märke lite var stans, så det finns ingen anledning att köpa det i exempelvis vanlig bomull. H&M och La redoute har för den som är intresserad. Och Gudrun Sjödén har alltid delar av sin kollektion i ekologiskt tecken. Sen har jag faktiskt sett att Stadium har lite träningskläder för den miljömedvetne konsumenten. Andra tips där ute?


Detta snygga påslakanset är från H&M. I organic cotton förstås!  

Elfte timmen av 2010...

...och jag sitter taggad vid datorn. Självklart händer det inte en massa över natt sådär, men jag kunde inte ligga och dra mig i morse otåligt förväntansfull som jag känner mig, för nu är mitt år här!!

Att fira in året med buller och bång, eller ens dra på sig munderingen för att se raketerna, blev inte aktuellt för oss igår. Förkylningen har tagit ut sin rätt och vi rosslar på med host och slem och annat trevligt båda två... Själv var jag trött redan vid tio, efter att man sett en del tv och fina James Stewart-filmen samt ätit en massa. Därför låg jag faktiskt och halvslumrade vid tolvslaget: det dundrade och sprakade och lyste upp i sovrumsfönstret. Ganska mysigt faktiskt.

För er som inte befinner er i luletrakten kan jag informera att det snöar för femtielfte dagen och temperaturen ligger på ca -10. Tror jag måste ut och ta mig lite frisk luft!


RSS 2.0