Tjock?!
Å Luddes vägnar blir jag upprörd över att höra att han skulle vara tjock! Å andra sidan verkar hans största svårighet kring kastreringen ha gällt bortförandet av matskålen igår. Han krånglade och bökade och letade efter den...
Eftersom han var pigg och stadig på tassen när han kom hem idag på eftermiddagen gav jag tillbaka maten, och han har hunnit äta upp allt som han gått miste under fasteperioden före operationen - minst.
Ludde med sin favoritgranne Nena.
Bilder från helgen
Bild från helgens bilmek. Stigge hittade delar i Sangis, dit vi åkte när vi ändå skulle till Kalix.
Igår blev det kortspel och korta vändor ut i finvädret.
Ludde var med på ett hörn, men vilade mest. Idag är han och knipsar bollarna stackarn. Vi fick lämna honom imorse, rädd för alla hundar som lät och hade sig. Så nu är lägenheten lite tyst och tom för en stund.
Helgen i korthet
Snart ska vi se på The Event. All denna reklam inför seriestarten har funkat på oss!
Igår firades Stigge i Kalix hos Margit och hemma på Tallkotten. Heldag.
Idag har vi inte gjort mycket. Nena har varit förbi och busat lite.
Förkylningen vill inte gå över helt så vi tar det lugnt.
Fredag!
Malin åker via Stockholm till Riga alldeles alldeles strax. Mamma åker inom en snar framtid till Spanien för att vara en, kanske två månader. Emma byter mellan storstäderna: från London till Köpenhamn i veckan. Pappa kollar på exotiska fåglar i Argentina...i några månader till.
Och här sitter jag i ett allt svalare Luleå. Nyss satt jag i CSN:s telefonkö... Och ändå känns allt okej. Jag är nöjd med den riktning livet har tagit sig. Mycket är oklart och ovisst, men det kommer det alltid att vara. Det viktiga är att känna att man själv har makten och kan styra sin skuta eller jolle åt det håll man vill. Det kan och gör jag just nu!
Bra saker just nu (för det finns dåliga också):
Glad över nytagna kontakter med röda korset och rädda barnen. Spännande saker på gång, trevliga människor!
Jag fick mig ett litet extrajobb häromdan, som innebär att vara värd för några föreläsningskvällar!
Imorgon fyller Stigge år vilket ska firas!
Zumba, träningsformen finns snart där jag tränar! Ni ser ju själva hur roligt det ser ut!
Höstrustad
Finns ingen energi att skriva nu, har annat att göra idag. Tänker på en vän på sjukhuset alltmedan jag själv tillfrisknar från en löjlig liten förkylning. Skicka henne en tanke ni med för hon har det inte så bra.
Life of Ludde
Ludde växer och växer. Sover mest. Annars är han skogstokig och jagar kottar, toarullar, fötter, presentpapper och annat roligt som kommmer i hans väg. Jag sörjer lite å hans vägnar att han inte får vara ute i en skog och upptäcka saker, jaga råttor och fåglar osv. Helst av allt vill jag ju att han ska få vara ute. Men det går ju inte här, på Kungsgatan. Och för att ändra det i en handvändning krävs en trisslottsvinst. Och några såna har jag inte köpt på evigheter...
Ikväll ska vi gå och lyssna på ett föredrag om Vietnam och Laos. Gratis på Kulturens hus, tror det var nån från Läs & res som ska visa bilder och berätta. Det blir nog det enda vettiga jag gör idag. Bortsett från en hemlig grej jag gjort. Men den kan jag ju inte berätta!
I allas tankar: Sd
Idag vete tusan om jag blir lika effektiv som igår. Fick mycket läst och sen träffade jag som sagt rödakorsetgruppen på Hertsön med vilka jag kommer volontära som medpratare. Vi ska möta upp ett gäng sfi-are och bara prata en timme varannan vecka. Känns lite, men jag hoppas att det ger nåt för studenterna.
Måste säga att jag tycker att Sd:s intåg i riksdagen har lyft upp mycket viktiga diskussioner både i media och bland oss vanliga dödliga. Hur bemöter man människor vars åsikter man inte delar för fem öre? Före valet var det rött-blått som många av oss gnäbbade, men nu måste vi verkligen slipa våra argument, värna vår tolerans mot alla. Eller? Vad händer i en demokrati när främlingsfientligheten kommer in i finrummet? Och Sd, som kämpar för att framstå som rumsrena, vad står dom egentligen för? Svåra frågor.
Tyckte Lotta Gröning var klok i gårdagens debatt. Att inte bemöta Sd med debatt & argument, har lett till att de fått mer sympatier. De har blivit lite av martyrer. Andra är hårdare: När vi alla vet att slentrianrasismen finns lite var stans, varför agerar vi så förvånade och chockade när de hamnar i riksdagen?
Fast för mig är frågan vad vi ska fokusera på nu den viktigaste frågan. Och jag tror inte på att anti-rasisterna ska gadda ihop sig. Jag tror att vi ska möta varandra och prata med varandra. Alla.
Valtrötthet
Valets slutspurt och resultat har dränerat mig något. Jag har också åkt på Stigges förkylning lagom till att han börjat tillfriskna. Så igår jag var låg och trött. Idag ska jag ägna mig åt studier och ikväll ska jag träffa en rödakorsetgrupp här i stan. Det blir intressant.
Val utan kval!
Äntligen är den här. Valdagen.
Som kommunal skrev i en annons i min lokaltidning:
Gå nu man ur huse och rösta!
Fast jag tycker inte man behöver rösta rödgrönt. Och jag blir ledsen över hur otroligt negativt man uppfattar alliansens politik. Ren ondska beskrivs det ofta som. Tror man verkligen att hälften av Sveriges befolkning (lite drygt?) vill människor illa? Och skulle privatiseringar & skattesänkningar vara det enda som vi allianssympatisörer vill göra? Och när det görs, har det verkligen bara dåliga följder? Och är inte exemplena från media om Försäkringskassan lika mycket en kritik mot just FK:s inhumana sätt att förhålla sig till folk som dom är satta att hjälpa. INGEN vill väl att allvarligt sjuka ska drabbas hårdare?
Verkligenheten är inte svart-vit. Och att hitta rätt modell för vårt samhälle är inte en piece of cake. När man genomför reformer kan folk drabbas och jag anser precis som alla andra att detta måste åtgärdas. För det finns andra sätt än sossarnas. Vänstern i Sverige tror att den har patent på solidaritet, medmänsklighet och välfärd. Det tycker inte vi som röstar till mitten-höger!
Anledningen till att jag är folkpartist är att jag tror på ett socialliberalt samhälle där välfärden är en självklar grund men där också individens valfrihet framhålls. När jag blir gammal och behöver hjälp vill jag kunna ha möjlighet att välja bort ett alternativ som inte känns bra för mig. Som Stigs mamma, som valt ett privat alternativ till hemtjänsten för att dessa personer var mer lyhörda för hennes behov. För barnen i vårt samhälle ser jag det som en viktig frihet att kunna välja, eller välja bort en skola. Att inte tro på valfrihet, eller rentav att se det som ett hot mot individens trygghet, tycker jag är nedlåtande.
Personligen brinner jag särskilt för skolan, jämställdheten och integrationen. Men det kan jag gå in på djupare en annan gång.
Träning...och skönt stillasittande
Och jag gillar att gå dit: det är fräscht, varierad kundkrets och passar mig. Att jag skulle trivas på ett gym hade jag aldrig trott, men så blev det ändå. Allt tack vare min höftskada som jag ådrog mig på Posten som brevbärare...som gjorde att jag hamnade i sjukgymnastik och sen på gymmet. Så kan det gå!
Förr eller senare tänker jag börja konditionsträna lite mer dock. För numera sitter man lite väl mycket i denna sköna stol... Fick denna i gåva av min kära sambo när jag kom hem från Uppsalaresan förresten - så nu sitter jag som en prinsessa framför datorn.
Husses lilla hjälpreda...& valet förstås!
Det är otaliga slag som utkämpas i hushållet, där katten eller vi försöker bestämma. Här ser ni bevis på att Stigge resignerat något när han låtit Ludde "bistå" i diskningen. Vår katt är nämligen vansinnigt intresserad av vatten och kommer ofta med blöta tassar och svans från exempelvis duschen...
Annars är det väldigt mycket val just nu. På tv:n och på stan. Alla man träffar pratar man val med nu denna sista vecka. Det är nästan så att man längtar till att det ska vara över. Vi har hört opinionssiffrorna stiga och dala, vi har hört argumenten, påhoppen och utspelen till leda. Nu vill jag bara vakna upp på måndag och veta att "rätt" lag får chans att fortsätta förvalta regeringsmakten. För i kommunen & landstinget här i Luleå skulle det vara en smärre chock om nån annan än samma som alltid vinner, men man kan ju alltid hoppas på förändring.
Efter en intressant föreläsning häromveckan insåg jag hur mycket makt vi faktiskt har nära oss i kommun och landsting. Så nu kommer jag med större engagemang rösta även i dessa val. Hoppas att ni gör detsamma!
Korsbefruktning
Jag ska strax packa gymväskan och möta upp Sara C på Helex. Eftersom höften börjat göra sig påmind måste jag börja gå regelbundet nu, ca 3 ggr/vecka, alternativt ha ont. Köpa bra skor står också på hålla-höften-nöjd-listan, men det kostar pengar som jag inte har.
Men livet är inte eländigt för det. Solen tittar fram emellanåt här i Luleå idag. Vi tog en kaffe på stan efter lunchen idag, det var skönt att komma ut lite. Jag har nämligen lite svårt att koncentrera mig på min läsning - men jag läser åtminstone.
Igår var första och enda träffen på en kurs jag läser här lokalt: Kvinnligt ledarskap heter den. En fördel med att läsa flera saker som speglar samma ämne är förstås att kurserna korsbefruktar varandra. Här i Luleå kommer exempelvis kursen fokusera mycket mer på grupparbete och diskussion, trots att den är helt på distans, vilket gör att man får lite mer input av andra människor och inte bara av kurslitteraturen... Känns bra.
Imorse gick jag förresten och klippte mig hos stans nya salong. 220 pix kostade det endast, och jag är nöjd med både pris och resultat. Bilder kanske kommer...
Spegelkuben
På besök i trädhotellet
Först cyklade vi en runda till Porsön och fick oss lite frisk luft. Sen lunchade vi på stan med Malins gäng. Efter det bar det iväg till Harads...en by som numera är känd för sina trädhotell, ett fenomen som verkligen tilltalar mig (jag har ju som bekant barnasinnet i behåll). Hemsidan är inte riktigt igång, men ni kan googla på Brittas pensionat, så kommer ni till rätt ställe. Tills vidare kan ni se på mina fina bilder därifrån och börja spara ihop dom 3200:- per natt som det kostar...
Först fikade vi i byn. Det var ju trots allt en lång väg att köra.
Sen körde vi tillbaka till pensionatet, som är ett gammalt ålderdomshem, k-märkt och fint.
Efter instruktioner tog vi oss slutligen till trädhotellrummen, som är fullt utrustade med toalett och bekvämligheter. Vi fick inte gå in i rummen, men att se utsidan räckte långt... Den första vi såg var nästan lite för läskig för min del, höjdrädd som jag är. Kolla på hängkonstruktionen - att det kan hålla!
Nästa var otäck på sitt sätt, men ändå intressant. Man kan undra hur känslan där inifrån är?
Bastu med relaxdel på botten!
En stuga som hämtad ur sagornas värld kan skådas nedan. Min favorit!
Den sista och kanske häftigaste "kojan" är en spegelkub vars bilder jag har problem att få ut här. Kommer i senare inlägg! Slutsats: Harads är väl värt ett besök!
Vardagsskapande rutiner, tack!
Det som jag tampas med är förstås (ni känner mig) det där med att komma in i en fin student-som-läser-på-distans-rutin. Läsa varje dag några timmar. Men nu är jag mest orolig för jobbiten. För skaffar jag mig inte ett snart, är jag så illa tvungen att läsa heltid. Vilket kräver att jag hittar nåt annat vettigt att plugga. Nu kan det visserligen lösa sig så att jag kan tillägna mig det i min examen så småningom, men det känns ändå stressigt. Inte-som-jag-hade-tänkt-det-stressigt.
Annars växlar hösten mellan varm, solig och eländigt kall. Men vad gör det när man har valet att glädja sig åt, träning att utföra, jobb att söka, promenader att gå, vänner att träffa och böcker (som ligger i travar) att läsa!
