Kattas enda liv

En favoritlåt från förra året:
http://www.youtube.com/watch?v=zux_9b9M59k

Bröllopsglädje och yra:
http://www.youtube.com/watch?v=4-94JhLEiN0&feature=fvw

Lite p3-skoj:
http://www.youtube.com/watch?v=yPirMSFOvM4

Världens bästa radioröst:
http://www.youtube.com/watch?v=ouoOKaIWJws

Möjligtvis med konkurrens med denna man:
http://www.sr.se/sida/default.aspx?programID=2680

Eller denna dam, lyssna på någon av hennes krönikor nu!
http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?ProgramId=3130&Artikel=2007355


en gång i tiden var jag korthårig, mycket korthårig...

Jaha, då var det redan söndag då. Idag har jag sovit ut ordentligt och nu väntar frukosten på att göras i ordning. Behöver en kopp te känner jag! Har sökt efter bilder på hängarna jag köpte igår på indiska, som var väldans fina, men det fanns inte på hemsidan iaf. Skulle haft den där digitalkameran nu... 

Det blev alltså ett par vändor på stan i lördagsregnet, och sedan följde ommöblering här hemma.  Idag får jag lägga sista touchen vid det projektet, dvs röja upp högar av saker som skulle ut ur ett skåp som nu ska fungera som garderob. Tror det blir ganska bra, kanske får ut bilder på det hela så småningom! Gårdagskvällen spenderade jag i trevliga kollegors sällskap, och när jag cyklade dit, i det kompakta höstmörkret, insåg jag att nu är sommaren garanterat slut - snart är det bara mörker och kyla kvar...

Just när jag kategoriserat dagen som grå, bryter solen genom molntäcket utanför fönstret! Trots vissa regndagar har det totalt sett varit en fantastisk sommar vädermässigt här i Luleå. Och det är bara en av de delar som har gjort denna sommar så fin... Stig står för den största biten, min älskling har gjort vår första sommar ihop rolig, mysig och minnesvärd. Eller vi kanske har gjort det tillsammans... Runt hörnet väntar årsdagen, för vi träffades - eller ska vi säga drabbade varann - för snart ett år sen, september 2008. Och det, mina vänner, är väl värt att fira!

Kram och god söndagsbrunch till er! Särskilda hälsningar till Josse och Kim som nu fått sin säkert mycket söta valp!

En vardagshistoria
Igår när jag kom hem insåg jag till min fasa att tvättmaskinen var igång. Eller rättare sagt, jag noterade att Någon hade startat en tvätt. Någon brukar praktiskt taget alltid vara jag, eftersom jag gillar att tvätta och för att jag med eller mindre uttalat har tagit på mig hushållets tvättande. Själva tvättandet är en sak, och där skulle jag säga att jag inte riktigt godkänner Stigs komponering av tvätt eller dosering av tvättmedel, men jag skyndade att ta på mig hängandet av tvätten  när maskinen var klar eftersom den annars skulle komma att bestå att skrynkliga klumpar av blöta kläder, lagda på lina. (Förlåt älskling att jag exponerar dig såhär på bloggen, men det är faktiskt ganska komiskt så du får stå ut med det!)  I denna 40 graderstvätt låg praktiskt taget vartenda svart plagg som jag äger och som kräver fintvätt, jag lovar, minst 10 plagg! En hård tvätt tål dom, sa jag lugnande till mig själv medan jag varsamt hängde allt på vår torkställning. Sen försökte jag förklara för herrn i huset att alla plagg inte tål 40 grader, men jag är inte säker på att han förstod...

Glamourdrömmar över en kopp te...
Ibland får man lite tid för sig själv precis när man råkar behöva det. För mig har sista tiden varit stressig och jag har mycket att tänka över angående jobb och annat, därför passar det mig perfekt att få lägenheten ifred nu när Stigge är bortrest ett par dagar... Det ska bli mycket tedrickning och soffliggning och långa promenader i det förhoppningsvis fina vädret. Jag har lovat Maggan att jag inte ska städa och att jag ska dricka vin och det känns som ett löfte man vill hålla!

Vad gäller glamourdrömmar så blev jag lite inspirerad idag av programmet Stil på P1 http://www.sr.se/cgi-bin/P1/program/index.asp?ProgramID=2794 . Ett av många trevliga program på P1, en kanal jag lyssnar på ofta. Inte så att jag vill leva i överdådig lyx, utan mer att jag uppskattar vardagslyx och allmänt att njuta av livet. Vad är lyx för mig började jag fundera på, och startade i den mest uppenbara änden för en (kvinnlig) brevbärare: snygga kläder, smink, smycken. Vi som kutar runt i praktiskt utformad, unisex postklädsel hela dagarna börjar till slut att fantisera om obekväma klackar, oförstörda komplicerade frisyrer, långa opraktiska naglar osv. Jag kommer i alla fall på mig själv att göra det. Personligen gillar jag just det där klassiskt lyxiga: tunga parfymer, blodröda läppar, draperade fodral, vågigt hollywoodhår... Och sånt blir det sällan, tyvärr! Vid sidan om mitt tunga, svettiga, skitiga jobb kanske jag borde lyxa till mig mer, eller vad tror ni?

Serier för höstmörkret!
Slutligen vill jag tipsa om lite goa serier eftersom hösten nu har startat och jag och många med mig vill ha nåt att se på i höstmörkret. Ni får gärna bidra med era favoriter!

Förra höstens favorit är förstås danska dramaserien Sommer, som jag inte hittar nån DVD-utgåva på, men som säkert gå att få tag på på annat sätt. Ett annat hett tips är Mad men, med den snygga Don Draper. Om ni inte känner till den är det hög till att bekanta sig med Sopranosskaparnas senaste serie. Mina egna, personliga favvisar är annars Frasier (för finsmakaren...) och läkarserien Grey´s Anatomy (svårt att slita sig när man kommit in i den). Serier som jag vill köpa och se alla säsonger av är underbara komediserien 30 Rock med roliga Tina Fey samt Rescue me, dramaserie om depraverade brandmän i New York. Nya favoriten på tv är vampyrserien True blood, som jag inte tänker missa fortsättningen på!

Trevlig helg önskar Katta!






   

Okej, det är ett gammalt foto. Men återvinning är fortfarande inne! Och med denna bild vill jag hälsa till brorsan som går sin älskade teaterskola utanför Göteborg, Wendelsberg. Skolstarten har varit och nu väntar ännu ett roligt år, där jag gissar att Matti samlar minnen för livet (som man brukar säga om folkhögskolor...). Snart får han sällskap av vår andra bror, Micke, som tillsammans med Sara ansluter sig till Bohuslän och folkhögskolelivet. Det blir säkert en höjdare! Kvar är jag av oss fyra, som fortfarande inte bott eller pluggat i Göteborgstrakten, men det kanske är det som väntar...?

Sen vill jag passa på att tacka folk som stöttar mig nu när allt är lite knökigt och bökigt på jobbet. Anders fick vara terapeut en vända igår, och Emma är det på distans och Stig mest för jämnan här hemma i vardagen... Maggan är också bra, som kollega och samtalspartner, även om hon "tröttnat lite på mig"... ;) Min träningscoach Lasse måste också omnämnas!

Mer tror jag inte att det blir idag. Första dagarna har jag liksom brunnit av iver att fylla på i bloggen, men jag tror inte att jag i längden kan satsa på att skriva flera gånger per dag... Nu ska jag rå om Stigge lite, som tänker åka bort i helgen och lämna mig ensam (och dansandes på borden...?). Ha det bra där ute, vänner och obekanta!

Roligt med en ny människa på min blogg, Helen! Kollade in sidan du har och insåg direkt att det som sätter guldkant på testunden i soffan måste bli en katt! Jag skulle så gärna ta en övergiven en om jag kunde ha en utekatt där jag nu bor, men tyvärr går det inte mitt i stan. Lådor tycker jag är lite bökigt, men det kanske är dags att tänka över det...



Finaste Sofia

Idag kom lönen, som ett brev på posten. Jag passade på att betala räkningarna direkt, som jag brukar, så att man vet vad man har att röra sig med resten av månaden. Sorgligt nog kunde jag direkt konstatera att det blir en tråkig månad, utan överflöd... Detta är månaden som CSN vill ha tillbaka, och så generösa som dom varit mot mig är det bara att öppna börsen och ge dom vad dom begär. Skiljelinjen mellan den lyckliga, sorgfria studenttiden och den senare, den vuxna och ansvarstagande, blir aldrig tydligare än såhär.

Tro nu inte att jag ångrar att jag dragit på mig vissa CSN-lån, tvärtom. Om jag inte gjort det hade jag inte kunnat plugga, så är det bara. Och studentåren har varit värda sin vikt i guld, trots att jag ännu inte jobbar inom det som jag studerat. Av någon anledning har jag alltid sett det som en tidsfråga: förr eller senare hamnar jag där jag hör hemma. Kanske skriver jag min roman eller vad det nu kan vara, och vips kommer jag att lämna brödfödejobben helt eller delvis bakom mig. Kalla mig gärna romantisk drömmare, för det är precis vad jag är (hallå, jag är fisk!) och det tänker jag fortsätta vara!

Nu måste jag få mig en kanna te och en stund i soffan...


En höstmörkerbild från promenadstråken kring Ålidhem i Umeå.

Ja det blir nästan nedräkning här... Helgen är kort men efterlängtad som vanligt. Känner mig inte glad i mitt jobb just nu utan önskar att jag kunde tillbringa morgonen på följande vis: spikmatta, lång frukost, promenad i fina vädret, vila på soffan och sen, några timmar fram, göra något vettigt... Gå till gymmet eller läsa en bok. Men istället måste jag stressa iväg NU! Vi hörs!

Idag har jag skuttat runt på min brevbärartur med gott humör och tänkt på två saker huvudsakligen: köttfärspaj och vad jag skulle skriva på bloggen idag för roligt. Kom på att jag ville skriva om jobbet, och med mitt glada sinne tänkte jag att jag skulle drämma till med lite positiva saker. Kanske till och med provocera mina många vänner med erfarenhet från samma yrke och skriva om Hur Posten gjort mig till en bättre människa. Men den rubriken får vi nog ta en annan dag, för min eftermiddag förmörkades något av arbetsrelaterad besvikelse och irritation. Tyvärr.

I somras har Malin, vars blogg ni finner på följande adress: www.styrmiss.blogg.se , utropat sitt jobb till världens bästa minst en gång på Facebook. Det är ganska roligt att höra när folk är så glada i det dom gör på dagarna, just med tanke på att det är på jobbet man spenderar det mesta av sin vakna tid. Ibland känner jag nästan samma entusiasm för mitt jobb - eftersom det är fritt och omväxlande (och för att jag är bra på det!) - men det är inte varje dag. Det bästa med mitt jobb är människorna! Härliga (svettiga) postisar!  

Tack för de första kommentarerna Emsan och Malin! Nog för att det är trevligt bara att skriva, men liiite roligare blir det ju om nån läser det också... :) 

Nu tänkte jag lägga ut några gamla Londonbilder som jag hoppas att ni gillar, till minne av min och Emmas resa back in 2004, och efter det tillreda min mycket efterlängtade paj!

Hinner inte plita ner så mycket just nu egentligen. Igår var det fullt upp och sen tog helgen abrupt slut. EFter ett hårt träningspass på gymmet med Lasse åkte jag med Stigge runt på lite ärenden. Efter det blev det middag, film och sen stupade vi i säng. Och nu, en stund före det att min arbetsvecka kickar igång, sitter jag här med träningsvärk och funderar på förhållandet mellan helg och arbete: 2 respektive 5 dagar. Är det inte obalanserat? I långa loppet kan jag inte se annat än en deltidslösning på jobbfronten för min del, för hur ska man ha tid att LEVA?

För övrigt väntar jag ivrigt på att nån ska kommentera här på bloggen så att jag vet hur det ser ut "bakom kulisserna"...Jag kan ju se att ett antal personer tittat in på sidan i alla fall, så det finns hopp!   

Nej, det gick inget vidare med städningen idag - som väntat. Ungefär lika bra som det går med travet för vissa jag känner... Men det kommer fler dagar för sånt och lördagkvällar bör hur som helst vigas åt annat. Min dag har mestadels spenderats på stan, där jag införskaffat smått och gott. Nya gardiner, strutsdammvippa och hårtoning blidde det. Ikväll funderar vi på att gå på nåt som kallas "Blandband", en liten konstfestival här i Luleå. Om det inte blir Almodovars senaste i biomörkret...

Eftersom jag gillar bilder och har fotat mycket själv vill jag förstås fylla min blogg med just detta. Problemet är att jag fortfarande inte skaffat digitalkamera! Jag vet, det är hemskt... Men eftersom jag vill ha en vettig kamera och samtidigt drar mig för att försöka förstå allt jobbigt, tekniskt så drar det ut på tiden. Visserligen blir det nya dyra idag mindre hippt och mycket billigare imorgon, men vad hjälper det när man inte får nåt fotat! Tills vidare får vi alla nöja oss med bilder från arkivet, mina rullebilder som jag fått digitalt också (till sammanlagt massor av pengar). Nedan kusin Lauras fina vovve Senna, som får illustrera min gryende (gnyende) hundlängtan:



Och när vi ändå är inne på "arkivet", jag har fotat rätt mycket i mina dagar, slår det mig hur få och tråkiga bilder det finns på mig själv. De flesta är självtagna, som denna nedan. Nu ser ni vad mer som fattas i min fotografutrustning: ett stativ! Hmm... Kanske dags för lite investeringar?

 

Här uppe i norr är sommaren till ända, men hösten har börjat fint. Det är fler än mig och Stigge som plockat bär och samlat inför en säsong i ide... Nu väntar höstfärgerna, svala mornar med frisk kylig luft och mörknande kvällar när man kurar under filten framför tv:n. Därför vill jag bjuda på lite bilder med otvivelaktig sommar, allt från mammas trädgård.

Någonstans måste man ju börja. Och nån gång måste det ske. En lördagsmorgon klockan nio blev det i detta fall. Nu är jag här i alla fall, mitt eget krypin i cyberspace... Välkomna!