Val utan kval!
Äntligen är den här. Valdagen.
Som kommunal skrev i en annons i min lokaltidning:
Gå nu man ur huse och rösta!
Fast jag tycker inte man behöver rösta rödgrönt. Och jag blir ledsen över hur otroligt negativt man uppfattar alliansens politik. Ren ondska beskrivs det ofta som. Tror man verkligen att hälften av Sveriges befolkning (lite drygt?) vill människor illa? Och skulle privatiseringar & skattesänkningar vara det enda som vi allianssympatisörer vill göra? Och när det görs, har det verkligen bara dåliga följder? Och är inte exemplena från media om Försäkringskassan lika mycket en kritik mot just FK:s inhumana sätt att förhålla sig till folk som dom är satta att hjälpa. INGEN vill väl att allvarligt sjuka ska drabbas hårdare?
Verkligenheten är inte svart-vit. Och att hitta rätt modell för vårt samhälle är inte en piece of cake. När man genomför reformer kan folk drabbas och jag anser precis som alla andra att detta måste åtgärdas. För det finns andra sätt än sossarnas. Vänstern i Sverige tror att den har patent på solidaritet, medmänsklighet och välfärd. Det tycker inte vi som röstar till mitten-höger!
Anledningen till att jag är folkpartist är att jag tror på ett socialliberalt samhälle där välfärden är en självklar grund men där också individens valfrihet framhålls. När jag blir gammal och behöver hjälp vill jag kunna ha möjlighet att välja bort ett alternativ som inte känns bra för mig. Som Stigs mamma, som valt ett privat alternativ till hemtjänsten för att dessa personer var mer lyhörda för hennes behov. För barnen i vårt samhälle ser jag det som en viktig frihet att kunna välja, eller välja bort en skola. Att inte tro på valfrihet, eller rentav att se det som ett hot mot individens trygghet, tycker jag är nedlåtande.
Personligen brinner jag särskilt för skolan, jämställdheten och integrationen. Men det kan jag gå in på djupare en annan gång.
Jag hade oturen att bli långtidssjukskriven nyss och har exakt 4100:- att leva på totalt per månad. Började jobba som 17 åring och har bara haft tiotalet sjukdagar sedan dess. Nåt råd vad jag ska rösta på för att slippa fortsätta leta halvtomma schampoflaskor i soporna på badhuset? Felet jag gjorde var att bli egen företagare utan att ta en massa privata sjukförsäkringar. Ja, förlåt men jag är ganska uppgiven.
Man får vara uppgiven när livet går dåligt! Be inte om ursäkt för det. Men jag har inte råd om vad man ska rösta på. Här tror jag mer på att hitta en vettig lösning på just ditt problem, kanske har du rätt till andra former av stöd? Skriver mer på FB.
