Kattas enda liv

I vårt nya liv i den nya lägenheten i den nya trappuppgången är det jag som vakar när de andra sover. Vargtimmen är min egentid, min tid att tänka och framför allt en kreativ stund på dygnet. Om jag följer mina planer tror jag att det blir en liten ateljé i basturummet. Då blir det kanske måleri och inte bara skrivande om kvällarna. Ni som sett nya lägenheten förstår vad jag menar med "basturummet". Till er andra kan jag bara säga: kom och hälsa på!

Bloggen har varit tyst i månader. Tror inte jag skrivit sedan i somras. Vips blev det dags igen. Om ni vill läsa är det trevligt, men i någon mening skriver jag mest för min egen skull.



Här ovan en bild från höstens fotorunda: en tunn tunn is har lagt sig närmast stranden på udden här i Luleå. Önskar jag hade kunnat spela in ljudet som frambringades av små skvalpande vågor under skör is. Ljudet kompletterade känslan av övergång och brytpunkt. Ni vet den kända dikten om att det gör ont när knoppar brister? Detta var samma sak eller snarare tvärtom (men i en annan årstid): kylan som vill tygla vattnets och vindens lekar. En förslutning, ett avslut.

Hjärtat blir varmt när jag tänker på alla fina ungdomar jag har träffat under året som gått genom olika arbeten. Några få känner jag väl nu, och dessa människor har verkligen berikat mitt liv på många sätt.

För en som mig, som alltid föreställt sig bli flerbarnsmamma, är det väldigt givande att få lära känna (och kanske på något sätt hjälpa eller stötta) unga människor. Man ska inte tro på det där med egnas barn och andras ungar! Och man kanske inte ens behöver egna, vad vet jag? Världen är full av barn och unga som behöver engagerade vuxna i sitt liv.   



  

När man jobbar med människor, eller rättare sagt pratar med människor, kommer det titt som tätt upp ganska intressanta ämnen för diskussion. I gruppen jag jobbar med nu finns europa, centralasien och mellanöstern representerade om vi ska kategorisera oss efter ursprungsområde. Därmed många olika kulturer, kunskaper och synsätt. Givande och intressant om man är öppen och möter varandra med respekt!

Mitt esperitox är slut. Vilka andra kurer finns det? Tips?!

Jag måste sova och bli frisk så att vi kan åka till Umeå i helgen! Måste!

Först: en i mina ögon jobbig vecka går mot helg. Sen: rapporterna från Norge strömmar in via medierna och jag får lite perspektiv på tillvaron. 

Mördar man ungdomar kan man väl inte vara hjälte i någons ögon, kan man det? Sorgliga människa som tycker det.

Jag låter som en 80-åring för att jag är lite av en tant. Som jobbar med tonåringar... Fast för det mesta kommer jag överens med unga människor, trots min höga mentala ålder (?), eftersom jag gillar en massa populärkulturella fenomen i likhet med dom! Kanske inte Eric Saade, men typ Glee. Och mycket, mycket annat!



Dessutom är jag ung i sinnet, barnslig och gillar lekar och spel. Tyvärr inte sidor jag kan använda allt för mycket i mitt nuvarande sommarjobb. Vår grupp planerar febrilt vad vi ska göra på sista dagens lilla avslutning, när deras tre veckors jobb är till ända. Fiska, bada, spela kubb, ha vattenkrig, åka till Klubbviken.........är några av förslagen. Vi får väl se vad det blir!

Hörrni gott folk! Har ni märkt vilken sommar vi har fått i år? Själv hör jag till den klagande skaran dessvärre, men en liten bit av mig förstår att uppskatta en varm och solig sommar. Bortsett från att värme är jobbigt och klibbigt, man bränner sig i solen och att lägenheten blir kvav och kvalmig...

Hade jag varit ledig eller haft ett jobb på ett svalt kontor hade jag inte klagat. Men nu har jag ett sommarjobb som gör att jag inte bara måste vara utomhus mellan 8 & 15, dessutom missar jag sommarprogrammen i P1! Så det är ganska synd om mig faktiskt...

Okej, jag skriver väl mer då! Det är liksom lättare när man skrivit nyligen... Igår låg jag med huvudvärk i soffan hela dagen efter jobbet, men nu är jag pigg och glad som en lärka!

Mest är det bara JOBB denna sommar. Och tv-serier. Nämligen: The Wire, Dexter, In Treatment.







Har ni missat dessa? Oboj, då har ni nåt att se fram emot!!

Denna sjöfågel med följe såg vi i helgen. Man skulle ha haft bättre zoom, men ni ser ju att dom är många!

Vad mer kan jag skriva, nu när jag inte skrivit på länge. En lägesrapport kanske:

Sommaren är intensiv. Av värme och jobb och människor. Men också stunder av vila, tack och lov.

Igår var vi dels i Sinksundet och gick igenom det sista som ska bort och dels var vi på nya tomten och målade friggebodan. Det vita är grundfärg, vi har inte bestämt oss vad det blir i slutändan. Golvet är oljat nu också, så att vi kan börja fylla förrådet med diverse prylar.

Det var en trevlig dag i Svartöstan, med lite nyfikna grannar som tittade förbi (som vanligt). Solen sken och vi hann hela varvet runt. Nu har man resten av sommaren på sig att måla klart. Ingen brådska.

En massa småfix har jag att göra denna morgon. Det fina vädret verkar hålla i sig och helgen väntar runt hörnet. Ludde ligger och drar sig i sin korg, han har varit pigg och vaken i natt nämligen.

Imorgon är det schlagerfestival för dom som är intresserade. Mitt eget schlagerhumör brukar pendla, men jag gillar ändå tävlingar och glamour och att så många länder kommer samman och gör samma sak en stund. 2009 års final såg faktiskt jag och Stigge såg på hotellrummet i Krakow. Det börjar bli länge sen vi reste tillsammans nu...

Men här ska inte drömsurfas på resor och annat onyttigt! Först ska dagens studier och småjobb avklaras!   

Har suttit framför datorn och jobbat med de nu länge försummande studierna hela förmiddagen. Men nog är det deprimerande att konstatera att klockan är 12 och jag har suttit halva dagen framför en skärm. Ibland tror jag att datorn liksom tv:n kanske ändå är djävulens påfund som jag hört påstås.

Men man slipper ju handskriva sina skolarbeten i alla fall, som man gjorde förr. Jag minns mina högstadietexter där vänsterhanden (som jag skriver med) alltid lätt suddade det redan skrivna. Fulla A4-sidor upp och ner med mina noveller och historier, som läraren höjde till skyarna. Det var tider det!

Vi gick längst hamnen och isbrytarna till Svartöstan en sån här vacker kväll. Vi konstaterade att det var vackert med mastodonta oljebehållare och de stora isbrytarbåtarna. Men så är det mesta vackert i en solnedgång förstås...

Tänk ändå att den fina, korta sommaren står för dörren.

Har jag visat hur Ludde sitter när det är kontorsarbete? Först blev jag orolig, sen förstod vi att han helt enkelt gillar att sitta på detta lite lustiga sätt. Lagom nonchalant liksom.

Tacka gud för Indiska! Dom har plastmattor i perfekta balkongstorlekar i en massa snygga färger!