Kattas enda liv

Att gå ut ur huset för att fota är onödigt känner jag. Ni märker det nog på mina bilder. Ett lite personligare hemma-hos...  

Annars går jag mest och gör inget särskilt, min stora begåvning i detta liv! Kattlat är jag, vill mest ligga i solen och kurra. Stress klär mig inte och inte så många andra heller. Korta stunder möjligtvis, sen måste man få pausa och slappna av. Eller vad tycker ni?

Har tänkt på det där med att måla på sistone. Ibland behöver man göra det, andra gånger känner man mer att man borde och det senare är inte världens mest inspirerande känsla. Borden kan vara så hopplöst tråkiga! Mina akvarellfärger står tills vidare i en kruka och inväntar kommande stordåd. Ojlor och akryler är faktiskt undanstoppade i en byrålåda (allt vi äger ligger faktiskt inte framme och skräpar). Men det är långsamt på väg tillbaka. Behovet av att måla. Jag anar det i kroppen.



Stigge ligger i soffan och löser söndagens dn-korsord. Det har börjat gå riktigt bra och vi känner oss vansinnigt duktiga när det är klart. Ikväll väntar Laerkevei och mina goda bullar! Nu kallar sambon på korsordsassistans...