Kattas enda liv

Hej på er!
Idag känner jag mig dessvärre väldigt tom i huvudet. Känns olägligt med tanke på att man på söndagar om nånsin borde vara pigg, utvilad och alert...och därför bjuda sina bloggläsare på en massa trevlig läsning. Men jag har inga kvickheter alls att bjuda på, och timmarna hittills idag har bara runnit mig mellan fingrarna. Lite skyller jag på vinet som dracks igår. Rent generellt brukar jag också skylla på att jag inte längre har en tankefrämjande och stimulerande huvudsysselsättning, men jag vet att det är en värdelös ursäkt.

Igår sprang vi runt lite på kulturnatten här i stan. Roligast var Exiled Dance Crew, ungdomar som dansar street och break. Jag säger "ungdomar" med lite sorgligt tantig ton, eftersom det ser så oerhört roligt ut och jag så gärna skulle vilja dansa med... Kanske har dom en nybörjargrupp för vuxna som skulle behöva dansa loss lite? Annars var det mest rörelse som var temat kändes det som: publik och uppträdare rörde sig mellan scener och framträdanden. Och det känns faktiskt ganska bra, att man nån dag om året bokstavligen kan springa mellan intressanta händelser i denna stad. Mer sånt! Konsten gick mig dock helt förbi, men den stod väl stilla nånstans misstänker jag.

Hållplatser är en tacksam bild för skiften i livet. Jag tror att jag står på en just nu och liksom väntar på att en spännande buss ska dyka upp. Inte riktigt som i Ghost World, men nästan... (http://www.imdb.com/title/tt0162346/)