Rapport från svampskogen
Nyss hemkommen från mammas ompysslande sitter jag nu med ett berg av trattkantareller som ska torkas samt ouppackade väskor och funderar på vad söndagskvällen ska vigas till. Helgen har hittillls varit avkopplande och skön. Vi har sovit som små barn, ätit gott och mått gott... Tack mamma!
På vägen ner mot Umeå, i fredags, regnade det hela tiden om än ganska lätt. Men resten av helgen har vi haft soligt och fint och för en gångs skull lite vindstilla... Det blåser förstås inte så värst mycket i skogen eller för den delen hemma hos mamsen framför brasan, där jag och katten har legat utsträckta mest hela dagarna. Igår tog vi en vända i skogen på ett av mammas många svampställen och plockade korgarna fulla på nolltid. Sen körde vi en vända till staden för att utforska var Klaras lya ligger och om du läser detta Klara så fann vi den men inte dig! Fint läge tyckte vi och Stig var imponerad av arbetet med bostaden! Annars hade vi bestämt oss för att inte åka Ume runt för att träffa folk, som det känns som att man måste göra när man åker till hemstaden. Så mycket som jag kan sakna vännerna där, så är helgerna alltför korta. Och just denna var vi båda trötta och satsade på att få oss en retreat-helg istället...vilket det verkligen blev!
Nej, nu måste jag gå och förbereda lite i köket! Vi har tänkt göra crepes med svampsås och det kommer att bli fantastiskt gott misstänker jag...
