den knäckta brevbäraren
Kära bloggen,
Idag skriver jag till dig med huvudet dunkandes. Det kryper i kroppen och helst skulle jag bara vilja sova, sova, sova tills allt blir bra men det känns som att jag är för trött för att orka. Jag gick hem från jobbet, bröt mitt i turen, det gick bara inte med huvudvärken från helvetet som sällskap. Något är det som ska bryta ut i mig, i väntan på vad det kan vara för roligt tänker jag bara röra mig mellan soffan, (te)vattenkokaren och sängen. Om jag orkar ska jag ta tempen också. Gonatt!
Idag skriver jag till dig med huvudet dunkandes. Det kryper i kroppen och helst skulle jag bara vilja sova, sova, sova tills allt blir bra men det känns som att jag är för trött för att orka. Jag gick hem från jobbet, bröt mitt i turen, det gick bara inte med huvudvärken från helvetet som sällskap. Något är det som ska bryta ut i mig, i väntan på vad det kan vara för roligt tänker jag bara röra mig mellan soffan, (te)vattenkokaren och sängen. Om jag orkar ska jag ta tempen också. Gonatt!
Kommentarer
Postat av: Cecilia och Leif
Tillbaka i tiden.
Igår skickade vi ett mail till en konstnär och lärarinna. För sjutton år sedan var Gunilla Elmlund och Jan- Erik Beckersten klassföreståndare för oss som gick i 9:an och vi for på en minnesvärd resa till Danmark. Minnena är färska och tiden känns inte lång. Samtidigt fick Leif reda på att han grundskolekompetens och kan börja på högskolor när somhelst, vilken skola som helst så framtiden är inte slut ännu
Trackback
