Olika shades of blue och Kattas målardrömmar

Sitter vid min dator och har en tygpåse fylld av oljefärgtuber vid fötterna. Cobalt Blue. French ultramarine. Cerulean Blue. Bara namnen gör mig glad och full av planer.

Stora porträtt, i likhet med idoler som Ilja Repin, skulle jag vilja få till. Fånga fina människor jag känner på duk.




Och det finns mer! En dag vill jag se Lucian Freuds målningar live. Han är så jävla cool att jag blir svettig bara jag tänker på det. Kolla in dessa:

freud2.jpg (157774 bytes)



Googla karl så får ni se betydligt mer avklädda, stora porträtt. Köttiga. Jag vet inte varför det är så vackert det han skapar, men jag är svag för det oförskönande blottande han sysslar med. I all typ av konst egentligen. Litteratur, musik, konst, film. Ge mig nåt brutalt. Nåt oförställt. Nåt som känns som på riktigt.

När det kommer till ens riktiga verkliga liv, det som man måste leva, kan man visserligen börja gråta när inte syltburken vill öppna sig. Men det är en helt annan femma.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0