Mot framtiden!
Hej igen bloggen och god fortsättning!
Nu börjar julen klinga av så smått. Känns skönt att vi har minimalt med julpynt och att det snart är januari, för nu vill jag komma igång med allt nytt och spännande! Efter några dagar med intensivt ätande med släkten nere i umetrakten kom vi hem igår kväll för att ta det lugnt hemma denna söndag. För min del kan vi gott snabbspola över nyår, men jag vill ändå strosa lite på rean idag, så det kanske är lika bra att tiden har sin gång.
Vi har haft några mysiga dagar i Lillsjöberg med trevligt sällskap och god förtäring. Bröderna, mamma, kusiner och moster Anna med familj var där. Kul att få rå om varann en stund nu när vi ses så sällan! En sväng till Sveagatan gjorde vi också, och fick oss lite jul där med. Av alla saknade vänner i Ume hann jag med att träffa en, eftersom Sigge var så snäll och kom ut till släktbyn min trots att hon hade lite med tid. Till Sara vill jag säga: nästa gång!
Nästa vända till Ume blir nog ganska snart och jag ser redan fram emot det! Då blir det mer tid för vänner och mycket tid att bolla framtidsplaner över rykande tekoppar... Jag känner mig faktiskt väldigt laddad inför vårens okända marker och måste säga att det finns många som bidrar till att inspirera mig: familjemedlemmar, släktingar och vänner!
Nu ska jag ut och låta mig inspireras av mellandagsrean under den hurtiga täckmanteln "långpromenad"...
Nu börjar julen klinga av så smått. Känns skönt att vi har minimalt med julpynt och att det snart är januari, för nu vill jag komma igång med allt nytt och spännande! Efter några dagar med intensivt ätande med släkten nere i umetrakten kom vi hem igår kväll för att ta det lugnt hemma denna söndag. För min del kan vi gott snabbspola över nyår, men jag vill ändå strosa lite på rean idag, så det kanske är lika bra att tiden har sin gång.
Vi har haft några mysiga dagar i Lillsjöberg med trevligt sällskap och god förtäring. Bröderna, mamma, kusiner och moster Anna med familj var där. Kul att få rå om varann en stund nu när vi ses så sällan! En sväng till Sveagatan gjorde vi också, och fick oss lite jul där med. Av alla saknade vänner i Ume hann jag med att träffa en, eftersom Sigge var så snäll och kom ut till släktbyn min trots att hon hade lite med tid. Till Sara vill jag säga: nästa gång!
Nästa vända till Ume blir nog ganska snart och jag ser redan fram emot det! Då blir det mer tid för vänner och mycket tid att bolla framtidsplaner över rykande tekoppar... Jag känner mig faktiskt väldigt laddad inför vårens okända marker och måste säga att det finns många som bidrar till att inspirera mig: familjemedlemmar, släktingar och vänner!
Nu ska jag ut och låta mig inspireras av mellandagsrean under den hurtiga täckmanteln "långpromenad"...
Kommentarer
Trackback
